Blå, Blå Is en Staffan Hellstrand

Mammorna och papporna på soliga gatan
har sålt sina hus â€" dom kommer inte
tillbaka
som ser på sina vikar och sin blommande
apel
och ringer några gånger i en brinnande
stapel

Han spelande en timme för länge
hon drack för mycket och missade svängen
Bilen var full av kläder och smycken
och allt som dom har
för att dom slitit så mycket är
Blå, blå is

Barnen har försvunnit från soliga gatan
Dom rymde till djungeln och kommer
aldrig tillbaka
Dom hörde musiken och städernas
trummor
Dom såg alla färger och fyllde sina
lungor
Dom spottade ut giftet, dom bar på,
på vägen
Alla var så nöjda i den lyckliga världen
Och plötsligt slår någon huvudet i
Blå, blå is